Albedo vatten
Den, till synes enkla, definitionen är att det är den strålning, till exempel i form av ljus, som reflekteras, dividerat med den strålning eller det ljus som totalt når objektet.
Vad är albedo?
Ett perfekt vitt objekt reflekterar då allt inkommande ljus, medan ett perfekt svart objekt reflekterar ingenting. Svarta hål kanske du har hört talas, och svarta hål är verkligen svarta objekt enligt denna definition. Det betyder dock inte att alla svarta objekt är svarta hål. I verkligheten är det saker och ting dock mer komplicerade. Reflektionen beror nämligen på i vilken vinkel ljuset kommer in mot en yta.
Hur mycket ljus du ser från ytan, beror dessutom på i vilken vinkel du ser den. Reflexen från en solbelyst spegel eller fönsterruta är ett exempel på detta. Bara i en viss vinkel speglas solen, medan andra vinklar bara visar det diffusa ljus som kommer från alla håll. Utan detta diffusa ljus, skulle du bara se solreflexen och allt annat skulle vara svart.
Återkopplingar i klimatsystemet
I detta fall är det ganska enkelt. För andra ytor kan det vara mer komplicerat, då ljuset kan spridas och speglas flera gånger innan det kommer ut igen. Ett exempel är en sandstrand. Inte har du någonsin sett solens spegelbild i sanden? Det går helt enkelt inte.
Så fungerar växthuseffekten
Reflektionsförmågan beror dessutom ofta på våglängden. Ett typexempel är ju all växtlighet på sommaren. Den ser grön ut för att den reflekterar grönt ljus bättre än någon annan våglängd. Just spegeln är faktiskt ett av undantagen. Den reflekterar alla våglängder av synligt ljus i stort sett lika. Det är därför den fungerar så bra som spegel.
Försöker du däremot få radiosignaler att reflekteras i spegeln, kan det bli problem. Så även om reflektionsförmågan kan vara densamma över ett stort intervall av våglängder, är den knappast så för alla våglängder. Givet alla dessa svårigheter, är det knappast märkligt att det finns flera olika sätt att räkna ut ett albedo. Det sätt som är vettigast för såväl astronomer som meteorologer är att tänka sig att Jorden är en skiva, vänd mot solen, att en tänkt observatör sitter på solytan, och räkna ut medelvärdet på reflekterat synligt ljus plus den ultravioletta och infraröda strålning som ligger nära detta ljus.
Med detta albedo känt, går det sedan att någorlunda enkelt räkna ut effekterna av att Jorden faktiskt är klotformad och vad en observatör någon annanstans i universum skulle se. Detta albedo är inte en konstant. Det varierar lite hela tiden, mer eller mindre. Årstidsvariationen kan du kanske själv tänka dig.
På norra halvklotet finns stora landmassor som har varma somrar och kalla vintrar. På sommaren är detta land täckt av grönska och ganska mörk.
Hoten mot Arktis
På vintern är det mesta i norr täckt av snö och därmed ljust. På södra halvklotet dominerar oceanerna och det blir inte alls lika dramatiska förändringar med årstiderna. Dessutom har ju olika delar av jordytan vid varje tidpunkt olika albedo. Det är ju självklart egentligen.