Hjärtklappning varje kväll
Över 19 patienter i behandling Behandling av förmaksflimmer Vilken behandling som ska sättas in vid förmaksflimmer varierar från patient till patient. Man kan få behandling med läkemedel som syftar till att återställa eller bibehålla en normal hjärtrytm, så kallad rytmreglerande medicin.
Man kan även få behandling med mediciner som enbart sänker pulsen, men inte påverkar själva rytmen. Till denna grupp hör betablockerare och vissa kalciumflödeshämmare. Ibland får man blodförtunnande läkemedel för att minska risken för blodproppar och därmed stroke. En annan vanlig behandling av förmaksflimmer är att genomgå en så kallad elkonvertering. Då sövs man och hjärtat får därefter en kortvarig elektrisk stöt som nollställer hjärtats elektriska aktivitet så att hjärtat slår om till normal rytm igen.
Kvinnors hjärtfel
Vid återkommande symtom som inte blir bättre av annan behandling kan så kallad kateterablation bli aktuellt. Behandlingen som också kallas lungvensisolering går ut på att isolera områden i förmaken där flimret ofta startar. Vid en kateterablation förs katetrar tunna rör in via ljumsken genom ett blodkärl och in i hjärtat. I änden av dessa katetrar finns elektroder som kan användas antingen för att skicka radiofrekvensenergi eller för att kyla den del av hjärtat som orsakar förändringarna i hjärtrytmen.
En katetarablation genomförs under lokalbedövning, men du kan även bli sövd under ingreppet. Bakomliggande orsaker Ofta vet man inte vad det är som orsakat förmaksflimmer hos en drabbad, men flera riskfaktorer kan ligga bakom. Tillståndet kan även vara ärftligt. Paroxysmalt förmaksflimmer Paroxysmalt förmaksflimmer är en typ av förmaksflimmer som karakteriseras av perioder av oregelbundna hjärtslag.
Dessa periodiska förmaksflimmeranfall kan vara oväntade eller plötsliga. Attackerna kan komma och gå lite när som helst och variera i längd från några minuter till flera timmar eller till och med dagar. Efter en attack återgår hjärtat oftast till sin sinusrytm och man är utan symtom tills nästa attack inträffar. I vissa fall finns det specifika faktorer som kan utlösa en episod av förmaksflimmer.
Det kan till exempel vara sådant som stress, kraftig fysisk ansträngning, överkonsumtion av alkohol eller vissa mediciner. Hur ställs diagnosen? Upplever man symtom på förmaksflimmer och vänder sig till sin vårdcentral brukar en läkare först och främst gå igenom symtom och sjukdomshistoria.
Vem är jag som drabbas av utmattningssyndrom?
Tillståndet diagnostiseras primärt med elektrokardiografi EKG. Det är standardmetoden för att diagnostisera förmaksflimmer och många andra hjärttillstånd. Ett EKG registrerar hjärtats elektriska aktivitet. Förmaksflimmer fångas inte alltid på ett vanligt EKG om man endast har attacker i perioder. Då kan man få göra ett så kallat Holter-EKG. Det är en undersökning som genomförs i hemmet under timmar.
Hjärtsvikt
Man får då elektroder klistrade på kroppen och en liten bärbar enhet som man har med sig både dag och natt. Hjärtats rytm registreras kontinuerligt under hela den perioden. Ett annat alternativ för att analysera hjärtrytmen i hemmet över en period av några veckor är så kallat tum-EKG. Då analyseras hjärtrytmen varje morgon och kväll samt vid eventuella symtom genom att man placerar tummarna på den lilla analysenheten.
På så sätt går det att fånga oregelbundna episoder som inte har registrerats när man gjorde sitt initiala EKG på en vårdenhet. Förmaksfladder — vad är det? Ett närbesläktat tillstånd till förmaksflimmer är förmaksfladder, som ofta ger liknande symtom såsom hjärtklappning och andnöd. Vid förmaksfladder också kallat hjärtfladder slår förmaken snabbt och regelbundet, vanligtvis mellan och slag per minut.
Båda tillstånden uppstår av ungefär samma bakomliggande orsaker och behandlas även på liknande sätt.