Aktörer i byggprocessen
Sök efter: Få ordning på byggandet.
Vad är en byggherre och vad innebär rollen?
Stor potential för kostnadsbesparingar. Svaren på frågorna i enkäten sätter fingret på en rad utmaningar inom branschen och lyfter fram områden där stora besparingar kan göras om rätt åtgärder sätts in. Text: Pauli Matikka och Hans Dertell Det finns nu en rad studier kring hur kvaliteten i byggsektorn utvecklats — eller kanske inte utvecklats. Boverkets stora genomgång, Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn Rapport visar att de totala åtgärdskostnaderna för fel, brister och skador uppskattas uppgå till 7—11 procent av produktionskostnaden.
Boverkets rapport visar att de totala åtgärdskostnaderna för fel, brister och skador uppskattas uppgå till 7—11 procent av produktionskostnaden. Kartläggningarna är systematiska och väl genomförda och utan tvivel går det att minska kostnaderna för dessa skador.
Hur ser Byggprocessen ut?
De flesta onödiga kostnaderna kommer främst från fuktskador orsakade i produktionsskedet. Pengamässigt rör det sig om miljarder om året. Om man där tilllägger slöseriet knutet till ineffektiv resursanvändning under produktionen så motsvarar dessa kostnader 27 —33 lägenheter. Ytterligare ca 30 bostäder skulle det alltså kunna byggas med samma insatser.
Byggsektionen inom Svenska Förbundet för Kvalitet, SFK Bygg, har sedan början av talet studerat orsakerna bakom kvalitetsfel och försökt ta fram vad man kan göra åt dem. Under hösten genomförde SFK Bygg en enkätundersökning kring hur man kan minska byggfel, brister och skador och där igenom minska byggkostnaderna. Enkäten riktade sig till medlemmar i byggsektionen hos SFK. Sammanställningen visade på och rangordnade de främsta hindren till god kvalitet inom byggandet.
De främsta hindren som angavs var: för optimistisk tidsplanering, bristande samordning mellan parter samt bristande kompetens. Nedan diskuterar vi dessa hinder och via denna länk finner ni ett urval av kommentarer från enkäten kopplade till respektive identifierat problemområde. Tidsplaneringen är för optimistisk Man skulle kunna tro att utvecklingen mot datorstödda planeringsverktyg och ökad digitalisering skulle underlätta en korrekt tidsplanering.
Men den gamla frasen gäller också idag , skräp in ger skräp ut. Planering innebär att hämta in underlag och data från alla parter på ett systematiskt sätt och sedan bedöma, granska och sammanställa det till en tidplan. En genomtänkt projekteringstidplan med ritningsleveransplan är en bra början till ett lyckat byggprojekt. Tre veckors rullande planering och en färdigställningstidplan med alla återstående aktiviteter inklusive slutbesiktningsaktiviteterna är ett bra styrmedel för att knyta ihop säcken.
Få kan idag den kritiska linjens teori om maximal och minimal genomförandetid som görs med hjälp av beräkningar. Kunskaper om enhetstider och genomförandetider som tidigare var nödvändigt underlag används idag förmodligen inte på ett systematiskt sätt. Det kan också vara så att många lämnar alltför optimistiska tider som underlag antingen p. Det kan också bero på undermåliga underlag för sina antaganden om genomförandetider.
Byggprocessen, 7,5 hp
Ett projekt kan också påverkas av yttre faktorer, dessa kan vara svåra eller omöjliga att förutse som t. Bra vaccinering mot detta är mångårig erfarenhet och att lägga till tidsbuffert i planerna. För att planera och parera yttre påverkan gäller att arbeta efter alternativ A men att också alltid ha en plan B. Det är viktigt att genom en grundläggande strukturplan se de kritiska aktiviteterna i projektet och planera därefter.
Bättre planering åstadkoms med gedigen planeringsutbildning kombinerad med lång erfarenhet att systematiskt samla in information. Denna utvärderas och samordnas och sammanställas till relevanta planer som styr byggprocessen där alla parter får erforderliga tider för sina åtaganden och kan utföra en kvalitetsinriktad insats för att projektet kan landa i tid med rätt kvalitet.
Planeringsmissar och behovet att parera innebär ofta kostnadspåverkan och en utökad resursanvändning. Samordning mellan olika parter Antalet aktörer från projektering och byggandet är många och det kräves relativt stora insatser att samordna alla aktiviteter och beslut samt ta hänsyn till alla parter så att de kommer till tals och kan medverka. Här krävs en erfarenhet som tyvärr inte alltid finns tillgänglig i den egna organisationen.
Den här artikeln fokuserar på orsaker till fel och brister, men det finns också exempel på lyckade projekt som nämndes i enkäten. Ledinge är så kallade Stockholmshus.