Anorexi barn

Kopiera länk Kunskapen om olika typer av ätstörningar är begränsad, och det kan ta lång tid att få vård. Socialstyrelsen presenterar nu nationella riktlinjer med 38 rekommendationer som betonar ökad kunskap i hälso- och sjukvården, flera olika behandlingsalternativ och en mer individanpassad vård.

”Min dotter blev sjuk i anorexi”

Drygt personer i Sverige uppskattas ha någon form av ätstörning, men symtomen och sjukdomsförloppet varierar. Mörkertalet tros vara stort, och ett av problemen är att många med en ätstörning inte upptäcks i vården. De regionala skillnaderna i vilken vård som erbjuds är också stora. I dag presenterar Socialstyrelsen för första gången nationella riktlinjer för vård vid ätstörningar, med sammanlagt 38 rekommendationer.

Vi ser att det saknas kunskap bland annat om de olika typerna av ätstörningar, och att resurserna är otillräckliga på många håll. Med de nationella riktlinjerna hoppas vi att fler kan få vård, och det tidigt — så att problemen inte hinner växa sig större, säger Sofia von Malortie, enhetschef på Socialstyrelsen. Många känner till anorexi och bulimi, medan kunskapen om andra ätstörningar som hetsätningsstörning och ARFID är lägre.

Anorexia nervosa

ARFID är en ätstörning som innebär att man äter mycket begränsat vad gäller mängd och variation i kosten, på grund av exempelvis låg aptit, obehag av matens konsistens eller utseende, eller rädsla för att sätta i halsen. ARFID utvecklas ofta före sex års ålder och kan leda till att barn slutar växa eller växer långsamt. De första vårdkontakterna sker ofta med verksamheter där kunskaperna är mer begränsade, som barnhälsovården, elevhälsan, studenthälsan eller en vårdcentral, säger utredare Elisabeth Eidem på Socialstyrelsen.

Det finns ett behov av att exempelvis identifiera barn med avvikande tillväxtkurva på grund av ätsvårigheter, och erbjuda matträning tillsammans med familjen om det behövs. Större tillgång till olika typer av behandling betonas De nationella riktlinjerna gäller ett urval av insatser där vägledningsbehovet har bedömts vara extra stort. I riktlinjerna betonas att fler personer med en ätstörning behöver få större tillgång till flera typer av behandling, som är anpassad till de olika typerna av ätstörningar.

Det behövs också en tydligare ansvarsfördelning, bättre vårdstrukturer och ofta stöd från flera yrkesgrupper i vården. Exempelvis kan vårdcentralen i större utsträckning behöva ha kompetens för att kunna ta emot patienter med vissa ätstörningar, säger Elisabeth Eidem.

Ätstörningscentrum barn och unga vuxna avdelning

I riktlinjerna läggs stort fokus vid att vården anpassas till individen. Bland annat är det viktigt med en strukturerad övergång mellan barnsjukvården och vuxensjukvården när en patient fyller 18 år, och att vården behandlar även andra samtidiga psykiatriska problem. Dessutom lyfts vikten av att kunna erbjuda olika typer av psykologisk behandling, beroende på typ av ätstörning och individens behov.

För vissa barn och unga passar det till exempel med familjebaserad terapi, och för andra inte. För en del personer passar vård i andra format än fysiska besök, till exempel videomöten, medan det passar sämre för andra, säger Elisabeth Eidem. Nationella riktlinjer — Vård vid ätstörningar.

Anorexia (an-o-REK-see-uh) nervosa, often simply called anorexia, is a treatable eating disorder in which people have a low body weight based on personal weight history.

Anorexi, eller anorexia nervosa som det heter inom vården, drabbar oftast personer i tonåren och är vanligare hos tjejer.

Anorexia (anorexia nervosa) is an eating disorder in which you restrict the number of calories you consume, resulting in a nutrient deficit and often — but not always — a very low body weight.

Anorexia nervosa, also called anorexia, is a potentially life-threatening eating disorder that can affect people of all ages, genders, ethnic or racial groups, and body sizes and weights.