Svullna underarmar

  • Lymfödem cancer Svullnar dina ben och vader?
  • Självhjälp vid lymfödem Venös insufficiens är en kärlsjukdom som vanligen består i att de venösa klaffarna inte fungerar tillfredsställande.
  • Ena foten svullen Lipödem ger svullnad, framför allt över höfter, lår och underben, som ofta förväxlas med fetma eller lymfödem.
  • Svullen i ansiktet och ögonen 5 tips för svullna fötter.


  • svullna underarmar


  • Sidoskillnad i kärlteckningen mindre synliga vener på underarmen Avtryck av klädesplagg eller smycken Utfyllnad vid hälsenan Utseende och form på tår Färgförändringar Hudförändringar samt erysipelas och svampinfektioner Rörelsemönster Exempel på papillomatos, hyperkeratos och fördjupade hudveck. Bild: K Johansson Palpation Vävnadskonsistens: Genom palpation av hudveck bilateralt på kroppen kan man jämföra tjockleken på friska och ödematösa sidan vid unilateralt ödem.

    Palpation av konsistensökning i vävnaden. Bild: K Johansson Med pitting-test uppskattas om volymökningen domineras av vätska eller fettväv. Med så kallad pitting menas att man vid kraftigt tryck under minst 60 sekunder ibland minuter på hårda, stasade benödem med tummen på en ödematös vävnad får en grop som orsakas av att vätskan trycks ut i omgivningen.

    Gropens djup uppskattas i millimeter. Pittingtest höger hand: Pittingtestet är mycket användbart för att kontrollera effekten av behandling.

    Underarmsfraktur, hos vuxna

    Minskning av pitting talar för en effektiv behandling och målet är att pitting helt skall försvinna. Gropens djup kan skattas och anges i millimeter samt eventuellt fotodokumenteras. Jämför med normala sidan Stemmer Stemmers test. Bild: I Wallenius Förskjutbarhet av ärrvävnad: Möjligheten att förskjuta ärrvävnad mot underlaget kan bedömas genom att jämföra med närliggande hudområden utan påverkan av ärrvävnad.

    Vid behandling märks ofta en förbättring och det är av värde att mäta denna förändring med t ex VAS Visuell Analog Skala. Eftersom lymfödem oftast är ett kroniskt tillstånd med påtaglig inverkan på livskvalitet, bör denna mätas regelbundet med sjukdomsspecifikt instrument t e x LyQLI Lymphedema Quality of Life Inventory. Objektiva mätmetoder Storleken på lymfödemet mäts som en skillnad i volym mellan den ödematösa och friska extremiteten pletysmografi, perometri, omkretsmätningar där volymberäkning görs via ett speciellt utarbetat kalkylprogram.

    Skillnaden anges i ml absolut värde tillsammans med ett relativt värde, procentuellt av friska extremiteten. Det ger bättre information eftersom relativa värdet också tar hänsyn till kroppskonfigurationen. Skillnaden kan också uttryckas som en kvot när man mäter bioimpedans liksom vid mätning av tissue dielectric constant TDC som anger graden av vätska ytligt i huden dermal backflow, se nedan på definierade mätpunkter.

    Operation av lymfödem

    Även vid unilateralt bröstödem kan TDC-kvoten kalkyleras. Vid bilaterala ödem kan ödemvolymen eller TDC-kvot inte bestämmas. Vid behandling beräknar man istället procentuell förändring för varje extremitet. Volymberäkningsprogram kan laddas ned på www. Vid förändringar av volym vid bilaterala lymfödem bör man även ta hänsyn till viktförändring.

    Fysisk funktion Patienter med nedsatt fysisk funktion bör, beroende på lokalisationen, i första hand bedömas av fysioterapeut eller arbetsterapeut för differentialdiagnostik. Funktionsbedömning bör beröra: Ledrörlighet mätt med goniometer vinkelmätare Påverkan på ADL Hjälpmedel För arm gäller dessutom handgrepp och fingrarnas finmotorik t ex knäppa knappar, ta på kompressionsärm och för ben gånganalys och tillgång till lämpliga skor.

    Bilddiagnostik Sekundära lymfödem med uppenbar orsak erbjuder sällan några diagnostiska svårigheter.

    Inklämning av ulnarisnerven

    Primära lymfödem kan feltolkas och leda till långdragna utredningar och ett försenat omhändertagande. Det är också viktigt att utesluta bakomliggande kardiovaskulära, renala eller hormonella sjukdomar som orsak till ödemet. För säkerställande av lymfödemdiagnosen vid framför allt primärt lymfödem är indirekt lymfskintigrafi, venös färgdoppler och magnetisk resonanstomografi MR betydelsefulla.

    Indirekt lymfskintigrafi är en etablerad, enkel och smärtfri icke-invasiv nuklearmedicinsk undersökning som ger god information om det lymfatiska systemets funktion transportkapacitet och anatomi. Lymfskintigrafi görs utan obehag för patienten genom injektion av en liten mängd radioaktivt märkt substans under eller i huden, mellan tårna eller fingrarna bilateralt. Undersökning börjar med en dynamisk serie på 15 minuter med tät bildtagning.

    Sedan tas statiska bilder varje timme, upp till timmar.

    Svullna och utvidgade blodkärl

    Hos friska personer ses lymfkärlen som strängar i underbenet och låret samt som symmetriskt isotopupptag i dränerande lymfkörtlar. Vid lymfödem ses varierande patologiska fynd såsom avsaknad av upptag i lymfkörtlar och fokala ansamlingar av radioaktivitet, s k dermal backflow, som innebär att lymfan ansamlas i hud och subkutan vävnad. Venös färgdoppler venduplex är den viktigaste och enklaste metoden att avgöra om det föreligger en venös insufficiens.