Bedömningsinstrument socialtjänsten

Elizabeth Martinell Barfoed Standardiserade intervjuer i socialt arbete - exemplet ASI Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t. Ett exempel är den standardiserade ASI-intervjun Addiction Severity Index som används inom exempelvis socialtjänsten och kriminalvården.

ASI har transformerats från ett kvantitativt forskningsinstrument utformat för Vietnamveteraner frivilligt inlagda på behandlingshem i USA McLellan , till ett bedömningsinstrument för svenska socialarbetare i myndighetsutövning.

Utreda och bedöma behov av insatser för vuxna enligt SoL

Standardiserade bedömningsinstrument presenteras som ett stöd för ett systematiskt beslutsfattande både på individ- och verksamhetsnivå. Meningen är även att de ska fungera som ett datainsamlingsverktyg för forskning. Idag har vi kunskap om hur många ASI som utförts och hur integrerade de är på organisationsnivå.

Bedömningsmetoder Socialstyrelsens metodguide samlar metoder (bedömningsmetoder och insatser) som är aktuella för socialt arbete i Sverige.

Bedömningsinstrument sjuksköterska Ett bedömningsinstrument är ett formulär med fastställda frå-gor.

Metodguiden socialstyrelsen I Metodguiden samlar vi bedömningsmetoder och insatser som är aktuella för socialt arbete i Sverige.

Systemisk familjeterapi socialstyrelsen denna rapport har SBU undersökt vilka nationella och internationella systematiska översikter det finns där man studerat olika standardiserade bedömningsmetoder för barn och unga som kan användas inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård.

Vi vet dock mindre om hur dessa instrument används i det vardagliga arbetet. Syftet med studien är att med etnografisk metod undersöka hur den standardiserade vändningen i socialt arbete motiveras i internutbildning och hanteras i det sociala arbetets praktik. Därtill ingår kvalitativa intervjuer med utredare och klienter i materialet.

Utvärdering av ett strukturerat beslutsstöd i socialtjänstens utredningar av våldsutsatta kvinnor

Den nya professionsstilen motiveras med positivt laddade begrepp som objektivitet, vetenskaplighet, oproblematisk likhet och ställs direkt och indirekt emot en traditionell professionsstil där begrepp som magkänsla, subjektivitet och problematisk olikhet signalerar ett daterat sätt att arbeta. Studien visar hur nya metoder påverkar den vardagliga interaktionen mellan socialarbetare och klient och hur båda parter anpassar sig till densamma.

Frågeformulärets prefabricerade karaktär lägger restriktioner på det professionella samtalet — särskilda anpassningsstrategier urskiljs från både klientens och utredarens sida. Den standardiserade interaktionen ger inte utrymme för berättande i klassisk mening.

Bedömningsinstrument och metoder

Frågor och svar är starkt regisserade och de standardiserade bedömningsinstrumenten kan därigenom betraktas som aktörer i samtalet. Den standardiserade interaktionen visar sig vara ordknapp, vilket ger en asymmetrisk relation. Socialarbetaren frågar och klienten svarar. Det stora antalet frågor frågor som idealt sett ska utföras vid ett tillfälle gör att frågeformuläret är starkt styrande för hur interaktionen utvecklas och det krävs interaktionskompetens hos både socialarbetare och klient för att genomföra intervjun.

Klienten i både socialtjänst och kriminalvård är i behov av resurser av olika slag, det kan exempelvis gälla pengar socialtjänsten eller ett positivt omdöme inför en väntande rättegång kriminalvårdens frivård. Att insamlade data betraktas som fakta och information snarare än positionerade berättelser tillkomna i en lokal kontext i ett bestämt syfte behöver övervägas när värdet av intervjun diskuteras, såväl generellt som i det individuella fallet.

Det finns få studier av hur de data som samlats in används lokalt och i forskning och det är angeläget att med både kvantitativ och kvalitativ metod fortsatt analysera de standardiserade bedömningsinstrumentens praktik i socialt arbete.