Ont i rygg och leder
Uppemot 80 procent beräknas få ländryggssmärta någon gång under sin livstid. På global nivå är ont i ryggen det tillstånd som orsakar störst sjukdomsbörda. Åtminstone om man använder sig av måttet YLD, years lived with disability.
Ont i ländryggen? Konkreta och effektiva tips
Det är ett mått som jämför sjukdomar utifrån hur stor funktionsförlust de orsakar i en befolkning. Och publicerade den vetenskapliga tidskriften The Lancet en rangordning av YLD för drygt sjukdomar och skador, på global nivå. Ländryggsmärta, som också kallas lumbago, toppade listan. På andra och tredje plats kom huvudvärk och depressionssjukdomar.
Men trots att ländryggssmärta är så vanligt är kunskapsluckorna stora. Till exempel är det ofta svårt att förklara vad smärtan beror på — i de allra flesta fall hittar man ingen strukturell orsak till ryggontet. Endast en mindre andel av patienterna har en specifik ryggsjukdom, som till exempel ett diskbråck, spinal stenos, eller fraktur till följd av benskörhet.
En försvinnande minoritet, någon procent, har smärtor till följd av något allvarligt tillstånd, som cancersjukdom.
Facettlederna – smärta från de små lederna i ryggraden
Men de allra flesta har det som kallas ospecifik ryggsmärta — smärta utan specifik orsak. Bristen på en konkret förklaring väcker frustration hos många patienter, som tycker att något som gör så ont borde bero på något som kan upptäckas via till exempel en MR-bild. Men vanligen är det inte så — fynd från MR eller annan avbildningsteknik kan se likartade ut för två patienter, där en har ont och en annan inte har det.
Sådana bilder ger dålig vägledning i ett diagnostiskt sammanhang. De gör det svårt att slå fast vad som orsakar smärtan i det enskilda fallet — den kan ha att göra med muskler, leder, diskar eller själva smärtsignaleringen. Men för patienten är smärtan högst konkret, oavsett vad en MR-bild kan visa eller inte. Bild: Rubrik: Eva Skillgate. Foto: David Bicho.
Ont i ryggen
Ett viktigt budskap är att ryggont ytterst sällan beror på någon allvarlig sjukdom och att det inte är farligt att röra på sig, säger naprapaten Eva Skillgate , docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet samt professor vid Sophiahemmet Högskola. Akut ryggsmärta Akut lumbago är det som vanligen kallas ryggskott, en mycket plötslig och kraftig smärta, som kan stråla ut mot ljumskarna eller skinkorna.
Lumbago kan också vara rygginsufficiens, en trötthetskänsla i ryggen, en känsla av svaghet eller stelhet. En del har också ischias och då strålar smärtan ned mot benen.
För de flesta är smärtan tillfällig och lägger sig inom ett par veckor. Sådan här övergående smärta går att hantera på egen hand, genom att försöka hålla sig så aktiv och rörlig som möjligt. För att klara av till exempel en kort promenerad kan man ta värktabletter. Men är smärtan för kraftig kan ett sängläge vara påtvingat, även om rekommendationen är att försöka hålla sig uppe. Men många lever på andra sätt med sina ömmande ryggar.
En del har ryggont som ständigt kommer och går, där olika långa perioder av smärta och smärtfrihet avlöser varandra. En mindre grupp har kroniskt ont, i en tillvaro där värken alltid finns där, men av varierande intensitet. Att prata om ryggont som något som drabbar de flesta ibland, ungefär som huvudvärk, kan urvattna begreppet, vilket missgynnar dem som har stora besvär, anser Eva Skillgate.
Dela upp begreppet ryggont — Vi behöver börja prata om ont i ryggen på två sätt. Det borde bli en egen diagnos, som borde tas på större allvar, säger hon. Bild: Rubrik: Ryggont. Foto: Gettyimages. Nu är ryggsmärtor verkligen inget hett forskningsområde. Det är synd och väldigt märkligt, eftersom de vållar så mycket lidande och leder till så höga samhällskostnader.