Intag av d vitamin
Hur mycket D-vitamin behöver jag?
Sammanfattat D-vitaminbrist framhävs av många som ett oerhört vanligt tillstånd. Emellertid finns inte vetenskapligt stöd för den allmänna uppfattningen att D-vitamintillskott förhindrar osteoporos, frakturer och icke-skeletala sjukdomar. I stället finns risk för att intag av D-vitamintillskott utan evidensbaserad indikation kan göra mer skada än nytta.
Bilden av »solskensvitaminet« som i höga doser förbättrar hälsa är i dagsläget inte korrekt. För närvarande finns inte evidens för den spridda uppfattningen att D-vitamintillskott förhindrar osteoporos, frakturer och icke-skeletala sjukdomar. Ilustration: Fotolia Försäljningen av D-vitamin har blivit en miljardindustri [1, 2].
D-vitaminbrist framhävs av marknadskrafter som ett oerhört vanligt tillstånd, och behandlingar marknadsförs ofta som lösningen på allahanda besvär. Informationen om att detta skulle hjälpa inhämtades från en bok av en författare som på nätet marknadsför försäljning av D-vitaminpreparat [3]. Försäljning över internet ett problem Det är i dagsläget inte lätt att veta vad som är sant och osant vad gäller hälsopåståenden om vitamin D.
Kan sjukdomar förebyggas med vitamin D och i så fall vilka? Behöver alla tillskott? Om inte, vilka behöver det? Vilken dosering är önskvärd?
Tillskott av D-vitamin kan göra mer skada än nytta
Hur är det med biverkningar? Det rådande osäkra evidensläget vad gäller svaren på dessa frågor illustreras väl av dagstidningarnas intresse och ofta polariserade rubriker. På DN Debatt skrev den tidigare missbruksutredaren Gerhard Larsson om det akuta behovet av samordnad nationell kontroll av kosttillskott och energidrycker. I dag ligger ansvaret på den kommun där företaget finns. En anslutande artikel tog upp att ett särskilt problem är försäljningen över internet, vilken är mycket svårare att kontrollera.
En introduktion till D-vitamin – hur mycket du behöver och hur du får i dig det
En granskning visade att man inte kan lita på vad som står på pillerburken. Ett preparat som enligt förpackningen skulle innehålla μg 5 IE vitamin D3 innehöll nästan dubbelt så hög dos, ,8 μg ca 9 IE [4], dvs långt över den övre toleransgränsen μg 4 IE som European Food Safety Authority angett. Under anmäldes en kosttillskottsproducent för att saluföra kapslar med 2 IE, vilket överskred det av Livsmedelsverket rekommenderade dagliga intaget på IE.
I Livsmedelsverkets noggranna riskvärdering framhölls bl a att man bör vara mycket försiktig med att rekommendera höga dagsdoser, eftersom risken för biverkningar ökar betydligt — inte minst för känsliga grupper [5]. Plan- och miljöförvaltningen i Motala kommun kom dock fram till ett beslut om att inte vidta åtgärder, och Livsmedelsverket fick backa — »en seger för individens frihet«, kommenterade företagets vd [6].
Övertygande evidens saknas Läkemedelskommittéer i vårt och andra landsting noterar att förskrivningen av prohormonet D-vitamin ökat kraftigt [7] trots att flera oberoende ledande institutioner och forskare varnar för att ökad liberal förskrivning i själva verket kan leda till en nettoeffekt av ohälsa []. Vilka har rätt? En mycket omfattande genomgång en metaanalys av alla metaanalyser av effekter av D-vitamin publicerades förra året.
Slutsatsen var att det saknas övertygande evidens för att D-vitamin har effekt på något av de utfallsmått som studerats i randomiserade kontrollerade studier, med eventuellt fyra undantag karies, födelsevikt hos barnet och högre S[OH]D hos modern samt sänkt nivå parathormon [PTH] bland njursjuka med dialysbehov [15]. Inte heller andra senare rigoröst genomförda metaanalyser baserade på randomiserade studier har noterat någon tydlig effekt av D-vitamin på uppkomst av cancer [16], hjärt—kärlsjukdomar [16], mortalitet [16], frakturer [16], eller fallbenägenhet [17].
Svårt fastställa »sant« tröskelvärde D-vitamin har otvetydiga effekter vid osteomalaci, men ett problem är att det främst är en histologisk diagnos. Någonstans finns en lägre gräns för när S OH D är tillräckligt lågt för att motivera ökat intag av vitamin D. Var denna gräns går vet vi dock inte i dagsläget.
D-vitaminbrist
Det finns en rad faktorer som påverkar 25 OH D-nivåerna, vilket försvårar identifieringen av ett sant »tröskelvärde« [11, 19, 20], t ex mätmetod, årstid, fettmassa, nutritionsstatus inte minst kalciumintag och andel biotillgängligt respektive proteinbundet 25 OH D [19]. Det är också oklart om S OH D är en lämplig biomarkör för effekt av behandling med vitamin D [11]. Oklar effekt av D-vitamin och kalcium Behandling med D-vitamin och kalcium i kombination är associerad med minskad frakturförekomst bland institutionsboende i randomiserade studier.
Huvudsakligen visades dock detta samband i en stor studie [22] som genomförts bland i genomsnitt åriga franska kvinnor som hade såväl lågt D-vitaminstatus [23] och lågt intag av kalcium som låga serumnivåer av kalcium, dvs flera hade sannolikt osteomalaci. Tyvärr rapporterades inte biverkningar i form av kardiovaskulära händelser, vilket skulle ha varit av intresse eftersom kalciumsupplementering, med eller utan D-vitamin, enligt vissa forskare leder till måttligt förhöjd risk för hjärtinfarkt och stroke [].