Krampanfall symtom

Hur vet jag om mitt barn har epilepsi? Om epilepsi Epilepsi beror på att vissa nervceller i hjärnan är överaktiva och anfall uppstår när hjärnan förlorar kontrollen över denna överaktivitet. Hur anfallen blir beror på i vilken del av hjärnan den epileptiska aktiviteten äger rum. Det finns även epileptiska anfall som är provocerade och de behöver inte betyda att det innebär diagnosen epilepsi.

Alla sjukdomar och skador som drabbar hjärnbarken kan rubba balansen mellan nervcellernas aktiviteter och orsaka ett epileptiskt anfall. Anfall kan komma i samband med en traumatisk hjärnskada, infektion i centrala nervsystemet, flimrande ljus eller i samband med feber hos små barn, s. Dessa anfall benämns då som provocerade.

Epilepsi symtom Det är framför allt vid så kallade generaliserade anfall med kramper som du får kraftiga och allvarliga symtom.

Krampanfall vuxen orsak Smärre motoriska symtom är vanligt, exempelvis ryckningar kring ögonen eller ofrivilliga rörelser, som typiskt är mindre framträdande än automatismer vid temporallobsanfall (se nedan).

Krampanfall utan epilepsi Ett krampanfall, eller epileptiskt anfall som det också kallas, är när en grupp hjärnceller aktiveras på ett onormalt sätt.

Krampanfall orsak Du kan alltså ha epileptiska anfall som inte syns på utsidan utan som du bara upplever själv.

Symptom och förlopp Epileptiska anfall delas in i tre huvudgrupper baserat på anfallsstart: Fokala anfall, som startar i en begränsad del av hjärnan. Generaliserade anfall, då är stora delar av hjärnan inblandad från anfallets start. Anfall med okänd start. Dessutom klassificeras epilepsins orsak i någon eller några av kategorierna strukturell, infektiös, immunmedierad, metabol, genetisk eller okänd orsak.

De vanligaste generaliserade anfallsformerna är tonisk-kloniska anfall, myoklona anfall och absenser. Längd och intensitet varierar. Ibland kan anfallen hålla i ett par sekunder, ibland i ett par minuter och vid enstaka tillfällen ännu längre. Tonisk-kloniska anfall Detta anfallet är det vanligaste och det kraftigaste. Kroppen blir stel och medvetslös, därefter utlöses muskelryckningar i hela kroppen.

Efter anfallet blir kroppen alldeles slapp och barnet kan känna sig trött eller förvirrad efteråt. Det brukar ta ett par minuter innan anfallen går över.

Utredning av epileptiska anfall och misstänkt epilepsi

Myoklona anfall Det här anfallet visar sig genom snabba och häftiga muskelryckningar i kroppen, men barnet förlorar inte medvetandet som vid tonisk-kloniska anfall. Absens Vid den här typen av anfall blir barnet frånvarande och stirrar tomt framför sig. Det här anfallet är det vanligaste bland barn och brukar pågå i ett par sekunder.

Dessa anfall är inte lika tydliga och därmed svårare att upptäcka, både av barnet själv, som ofta får en minneslucka, och av personer i närheten. Det är då tillräckligt med underlag för att ställa diagnosen epilepsi. I vissa fall kan även diagnosen ställas vid endast ett anfall om risken för ett nytt anfall anses vara särskilt hög.

Epileptiska anfall/epilepsi (vuxna)

Om du tror att ditt barn haft ett epileptisk anfall och ni inte sökt vård för det tidigare, ska du kontakta vården för en läkarbedömning. Vad ska jag göra som förälder? Vara förberedd Eftersom epileptiska anfall är spontana och därmed oprovocerade är de svåra att förebygga. Men det finns några saker du kan tänka på: Håll extra uppsikt över ditt barn i vissa situationer, som till exempel vid bad.

Symtom vid epilepsi

Informera förskolepersonal och övriga närstående om att ditt barn har epilepsi. Lär dig hur du ska agera vid ett epileptiskt anfall läs mer om detta nedan. Undvik att ditt barn får sömnbrist. Om barnet får feber är det bra att tidigt ge febernedsättande läkemedel. Om ditt barn får ett epileptiskt krampanfall: Lägg barnet på rygg under anfallet och vänd sedan barnet i stabilt framstupa sidoläge.

Se till att luftvägarna är fria. Tala lugnande och försök vara nära barnet utan att hindra kramperna. Ta gärna tiden på krampanfallet om du kan.